Ute i kustbandet
tar höstluften mark
bland rastlösa kaniner
och vindkrattade klippor
talar jag med stenar
och min egen själ,
med all sin ysterhet
och all sin dysterhet
den har jag lämnat kvar
på andra sidan Bergslagen
där vakar hon oroligt
medan jag tar salta bad
och bjuder barnen
på chokladtårta
till frukost
i detta gömda,
glömda fiskeläge
simmar andra sorters jag
yrvaket mot ytan,
jag ser dem lägga till,
de väntar mig vid bryggan
fast tids nog vet jag
att hon dansar fram,
hon dansar över klipporna
den rastlösa, i vinden
hör jag hennes namn