Aldrig som då
aldrig var kärleken så vacker som då aldrig var himlen så blå som när förälskelsen slog rot för den finns ingen bot
de älskande två fick ej nog och de båda förstod att detta var något stort de öppnat kärlekens port
ljuvligt var livet det underbara till sjunde himlen de fara men på himlen mörka skyar syntes svåra tider snart begyntes
snart mannen på annan kvinna såg i smyg han lägrade henne på eget bevåg men missgärning avslöjas snart det blev med tiden uppenbart
falskhetens tunga falska ord talade bakom ryggen hennes han baktalade den första kärleken ej den sista henne kunde han utan samvete mista
från famn till famn han gick varje gång han fick en kick ack kärlek du bedrägliga du så rent ut sagt förfärliga
i kärleks namn så mycket begås hur kan detta nånsin förstås? i krig och kärlek är allt tillåtet men aldrig nånsin förlåtet
Bunden vers
(Rim)
av
Öknens Ros
Läst 117 gånger och applåderad av 8 personer Publicerad 2022-09-21 11:59
|
Nästa text
Föregående Öknens Ros |