Säj doktorn varför fick inte jag leva
var jag inte fin nog
för sitta på balkongen med de andra
var det min höga ålder
nu får det vara nog, din tid är förbi
Får jag några timmar i ränta
för jag gjorde något bra
så vänligt, kanske jag överlever natten
Vet doktorn du kan ha studerat
på universitet, ändå inget du vet
om den sköra människan
Aldrig förstod du
hur dina änglar sårade
kallade mig björnen
för att jag sade ifrån

Liksom Gud varde liv,
giv henne allt, giv henne morfin
Det vita pulvret gör henne rosig
lindad i vit porslin
Giv henne allt hon vill ha
önskar hon leva, glöm det
Men piller kan vi ge
de tillverkar vi på kemiska fabriker
Och människor knaprar dem som choklad

Rapport från
Mellan vita lakan