Jag är den vita kritan
den som gnisslar när den skriver
och som leder handens saga
över griffeltavlans iver

Jag är lokaltrafiken
den som skrattar dig i munnen
och som immar morgonljuset
när din själ är slängd i brunnen

Jag är en simpel dörrvakt
låser världens bästa dörr
men i rännstenen i blåsten
blåser dörrarna som förr