Den levande bitterheten över kärlekens lögner
om att livet är underbart att leva.

Den fängslande avsmaken
av insikten att döden är en lögn.

Det obetvingliga avskyvärda faktumet
att existensen inte går att göra om intet.

Och att Gud kallar det han gör mot människor
för godhet, när hans mest anlitade är satan.

Insikten att något val inte finns och tvånget att leva
med och möta människoföraktaren är oundviklig.

Där det som är verksamt sitter och hånler.
Enligt skriften, som inte går att göra om intet.

Att se den universella tanken:
- Bara jag får det bra.