Hoppas att i all våld, tårar och svett du hittat ro
För så som det ser ut nu finns inget ljus jag tror
Farsan lämnade oss innan jag hann bli stor
Det har varit vi som själva lärt oss knyta skor
Flytta till olika lägenheter och inte hitta någonstans att bo

Jag kämpar för att kunna se morsan när hon ler
Försöker så mycket att på axlarna kan knappt bära mer
Sena nätter pannan är på marken och jag ber
Lätta på vårda bördor oh snälla Gud om du ser