Solstrale… Även tomtar går hädan och alla omkring i ring fattar ingenting. Vad var tomtens beting, jo att göra var människa nöjd. Men hur hans rygg krokig och böjd, var det ingen som såg, ingen förstod! … Den sista vilan för en tomte
musiken som ljuder nu friden ger
den händangångnas leverne och liv bortförd av sövande musik de alla ser
levande och döda samlas idag i ring liksom i en levande stund vid ting graven människans ändstations beting
i byn där han hade sitt livsrum sitt JAG
vad fanns då i byn Liv - var det vackert där vilka var medspelarna i Liv-s-rummet här
det får vi inte veta eller dela glädjen kring för människan delade aldrig glädjen i den så att glädjen fick dubbleras - faderalla la ja... eftermälet en sorgsen klagan från alla vem kände tomten med skägget och mustaschen
stunden uppenbarar en reflektion i byn Liv nu ser de varandra på ett nytt sätt... frid oss giv inte attributen, aldrig klädseln och intet bijouteri förmågan väcktes att se den bara människan vi
Bunden vers
(Rim)
av
Solstrale
Läst 191 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2022-11-10 11:26 |
Nästa text
Föregående Solstrale |