Att tänka efter "före" rådde Tage D.
Att tänka efter "innan" säger man idag.
Adverbet "innan" har fått övertag.
Prepositionen "före" är i dag passé. 

Måhända tänkte Danielson då,
att glosan "efter" följs av substantiv
precis som "före" och blir  effektiv
och språkligt rolig (om man säger så).

Strunt samma, kanske många tycker nu.
Att ens man tänker, är väl själva tanken
och inte ordet "innan" eller "före"?

Det är ju eftertanken själv som gör e´
och inte den grammatiska skavanken!
Jag tycker inte det. Vad tycker du?