I MIN MAGE

Min trånga krage
formar mitt liv
till en tung mage
som känner en kniv

som alltid sitter
djupt därinne
och gör mig bitter
i mitt sinne

Konsten kan ej greppa
kniven i mig
och jag kan ej släppa
konsten i sig

Men skiljs vi åt
förblöder jag inifrån
och konstens gråt
blir ett ynkligt hån

För i vårat universum
kan kragen bli så trång
och rösten bli så stum
att vi ej hör våran sång

men vi känner den kniv
som formulerar våra liv