Jag är så förvirrad.
Jag är så förvånad.

Hur tänker man när man behöver vara på den säkra sidan.
Hur göra man då.

När man vet att allting egentligen kanske är helt fel. Är det då magkänslan ska följas.
Men om jag inte vill det.

Det är så lätt att dra med en pensel på en vit duk. Bara låta handen lätt flytta sig över duken, så har allting ändrats.

Precis som livet just nu.
För mig.

Jag vill vara den där eken stark och stor.

Men när det blåser fladdrar jag som en asp.