Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Som föll?

 

Bladen  föll

sakta till marken

lämnade spår av liv

i tiden av suckande stammars valv

 

 

 

 

 

 

de älskande två

får ej längre gå

hand i hand

längs den gröna stigen   

så fylld av liv

 

 

 

 

 

 

stumheten bedarrar 

då luften går ur tid

för att den måste?

 

 

 

 

 

 

årstidens växling får snön att stilla falla

ser trädens kala stammar gråta

sida vid sida

de brustna hjärtans tårar

 

 

 

 

 

 

 

en kall sten visar vägen

de gråas skrift

ett namn täcks av snön som faller mjukt

i tanken

 

 

 

 

 

 

nu faller till marken

 

 

 

 

 

vi föll så vackert

du och jag

nu blåser bort     

i vinden

 

 

 

 

 

tiden minns ingen som var?

bara jag?

och en dag 

minns inte ens jag

de älskade bladen

som föll i tiden?

 

 

 

 

 




Fri vers (Fri form) av Ninananonia VIP
Läst 107 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2022-11-22 10:12



Bookmark and Share


  Sparvögat VIP
Så fint~drömmar om tiden som var…
I kärlekens saknad.
2022-11-22

  Peter G VIP
Väldigt vacker kärleksdikt!
Tycker du hittar en vacker ton här, en fin stämning som går genom dikten. det finns ett vemod och en saknad här som blir påtaglig!
2022-11-22

    ej medlem längre
det slutar vackert. förstår inte så mycket mer av den. ska väl röka och dricka mer för att fatta. eller så äter jag din själ och spottar ur fler dikter, utan att ha nån mening med det och utan känslor och fantasi och vänner och nära och kära och nånting alls. som att famla i blindo. hur jag tror det blir när jag dör. bara mörker. mörker och smärta. som ett kobrabett.
2022-11-22
  > Nästa text
< Föregående

Ninananonia
Ninananonia VIP