Barfota så barfota.
Lämnade kläderna vid stranden.
Vinterns doft av pärlemor.
Havet förlåter.
Snöflingor gråter.
Tyst.
Så tyst.
Alldeles.
Nära.
Varje andetag.
En blinkning.
Krossade snäckor.
Hjärtslag.
Lämnar fotavtryck i sanden.
Medan verkligheten stannar kvar hemma.
I sängen.
Vem vet.
Längs vågornas hymn.
Texten sköljs bort.
Kvar blir de bokstäver.
Som övervintrar.
Så.
Som.
Marmorerat påslakan.
Som sten.
Kall.
Mot huden.
Kan man tro.
Men ändå så varm.
Att orden älskar
och blir
ännu en dikt.