Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En kylslagen sen eftermiddag


Folhammars tysta jättar


Aftonens dimma sveper in mot
vissnade starrens värld
Lilla lagunen vittrar så sakta
omsluten, lik en fjärd
Stegen genom stenar blir snabba, tunga
men ack vilken lisa ändå för prövad lunga
Glimmen har slutat blomma i små buketter
ty alla nätter
har blivit bitande kalla, gråa
och känns som etter
Folhammars tysta jättar vid randen suckar

Lyktan i handen flimrar inför
alla miljoner år
Knappt skymtar varats död, hur den pågår,
ens där dit strålen når
Stegen över stranden till slut skall stanna
och ögon skall blicka genom det nakna, sanna
Handen som håller lyktan skall sedan släppa
men åter greppa
dess blöta handtag, och eld skall lysa
mot livlös täppa
Folhammars tysta jättar i sleke vakar

Vandraren i sin dimma finner
ron i dess eget hem
går vid lagunens rester av revet,
kraften som formar dem
Klappern tumlas klotrund av havet, tiden
och vätes av vind som rör den men snart är liden
Doften av salt beblandar sig med det gångna
och så blir fångna
de vackra minnen som kunde värma
men ter sig stångna
Folhammars tysta jättar skall gå till dvala.



3/12 2022




Övriga genrer (Visa/Sångtext) av Lena Söderkvist VIP
Läst 99 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2022-12-07 21:32



Bookmark and Share


  Olof Lagerhorn VIP
En naturvandring som med skarpsynt
blick tecknar ögonblickets och platsens
detaljer, som med sin blotta närvaro
också öppnar upp ett perspektiv mot evigheten.
2022-12-08
  > Nästa text
< Föregående

Lena Söderkvist VIP