En regnig söndag i september...
Det var
en regnig söndag
i september
det hade varit bråttom
varför visste han inte
men hon var blek
och inte sig själv längre
han blev instoppad
i en väska
åkte bil
mil efter mil
Varför är inte
hon med?
Det var något
som inte stämde
en mjuk röst
sa något
som inte
handlade om mat
en hand
med en bekant doft
men ändå inte rätt
instängd och rädd
Han
ett rovdjur
vänta bara...
Det blev inte
som han tänkt
väskan öppnas
fler fötter
Flyr
ett gömställe
en trygg plats
mat
det doftar mat
hungern tar över
när ingen ser
äter han
från skålen
utanför gömstället
Ensam hemma
mätt och nyfiken
lämnar han gömstället
hittar mer mat
och vatten
Dagar
blir till veckor
som blir till månader
Han glömmer
henne aldrig
men trygghet
och kärlek
läker sår
det vet han nu...