Böckerna står där
på sina hyllor med
landets eget språk
tummade av svettspår
Kanske kan framtida
forskning påvisa kvar
-lämnade DNA-rester
från förgångna läsare?
Och få reda på vilken
människotyp som läste
en viss sorts litteratur?
Böckerna dessa original
med sina flytande meningar
Så helt tysta,tills någon
öppnar upp dem med sina
ögon,då porlar och drar de
fram som små bäckar,åar
Och vissa som stora mäktiga
floder av drivande ord
I sanning en massa meningar.
Intryckta på en massa pressade
sidor av ihopkokta malda träd
En del böcker står där i rum
salar och i vissa byggnader
som visst kallas för Bibliotek
Minns en sommar bredvid
ett marktenteri i en militär
förläggning då jag gick grön
-klädd in i en liten sidobyggnad
Med en biblioteks skylt ovanpå
den alltid lika olåsta dörren
Och lånade en diktsamlings
bok
Läste ur den bland krutrester
från luftvärns kanoner och
deras krevader vid tillfälliga
stunder av rast och vila
Luftvärns-skytte skolan blev
nedlagd strax efter millennie
-skiftet
När man trodde Ryssen om
gott och att det var onödigt
betala för ett allför dyrbart
försvar
Undrar över den bokens
öde
om den längre finns kvar?
Eller blev drunknad i den
stora
tystnadens returstation.
Och att dess innehåll av ord
och meningar nu flyter om
-kring i cyberrymden istället
Alla dessa böcker som var så
vanliga överallt har förvandlats
Till lite märkligt halvt föråldrade
stofiler som ännu ståtar i hyllor
Står där lite halvt bortglömda
tills någon öppnar upp dem
igen,med sina ögon.
***
Utan att någon skulle känna ett
behag att vilja bränna upp dem
För att de skulle vara opassande,
ofosterländska
i en bokbål av erotiskt hemligt
kommande hat?