Erfarenheten, ens egen och andras i en härlig
sammanblandning, är förstås bara en del av
helheten, emedan det jaget inte fått eller kunnat

ta del av, samtidigt har kunnat iakttas på 'annat håll'.
I världen, historien och outtalade hjärnors tankeverksamhet...
I jämförelsen är det som att behöva se samtliga filmer,

läsa alla skrifter och böcker, höra all musik
samt kunna ta del av alla 'forskningsresultat'
inom alla områden.

Vilket förstås skulle kräva 'litet för mycket'
av en enda individ. Jag både älskar och avskyr
uttalanden och citat som är försök att 'cementera',

sådant som en själv 'vet' är i ständig förändring...
kul i alla fall att läsa andras texter.
Men som någon sagt, bara att se åt sidan,

medan en själv går och se något hända där, eller inte,
'skall för alltid förändra den människans liv'.
Från och till vad då?

Det är förstås
en paradox,
just tanken därpå.