Jag såg diamanter dö.
Jag hörde vulkanens kristaller falla.
Jag kände våren smeka mig som ingen annan.
Men i förgrunden endast smulor kvar.
Bevarar fjärilsvingar i snöstoftens dagg.
Samlar gyllene smultron på havets slätt.
Aldrig mer flortunn inre tystnad.
Bara vara naken på jadegröna näckrosblad.
Skymmer sikten för det som varit.
Öppnar upp en flaska dyrbar champagne.
Häller det över körsbärsblommornas knoppar.
Droppe för droppe.
Tills även jag somnar till doften av det regn som aldrig föll.