Mitt sinne bör känna sorg,
Mina ögon vilja gråta.
Men min kropp är som en borg,
När det inte finns nått att förlåta.

Jag borde vara blind av tårar,
Mina ben svaga och ge vika.
Jag borde vara ledsen för du sårar,
Men allt jag vill är att SKRIKA.

Hur jag släppte in dig i mitt hem,
Trots att jag är en ensamvarg.
Men du valde att ignorera mig sen
Och det gör mig så jävla arg.

Min ilska tycks ta över mig,
Så snälla ge mig ett enda skäl:
Till varför jag inte bör vara arg på dig,
Slå sönder allt i min väg.

Ena dagen ger du mig ditt hjärta
Och löften så rika.
Andra dagen mottar jag bara smärta
Och allt jag vill göra är att SKRIKA.