en hägring av världen tar sats
och lyfter från marken -
som ett luftskepp genom åskmoln
över den sovande
och tar form -
ett avlägset minne från barndomen
sedd från linsen
ur gnuggade ögon;
ett sommarställe av suddig grönska lever -
jag hör maskarna
i sina underjordiska gångar
sjunga till mig; genom
en trollslända så stilla,
som ett snitt av solljus
fångad på diabild
på fönsterkarmen genom
det krackelerade fönstret vid min säng