Ett esoteriskt hebreiskt verk från medeltiden talar om "stjärnportar" som ansluter till andra universum
I det medeltida hebreiska verket "Talmud Hagigah" får vi veta om ett kosmos indelat i progressiva ljusnivåer.

I Bibeln, 1 Mosebok 1:6, står det att "Gud sa: Må det vara en himmel under." Men originalversionen, som levde kvar i en tidig medeltida hebreisk text (kommenterad på 1100-talet av mystikern Yishtq den blinde), påpekade att man inte skulle läsa "raqia" = "himmelskt valv" - utan "qerit" = " spricka, ljusets öga". Genom denna klyfta i himlen skulle en sorts passage av enorma dimensioner ha passerat de olika främmande raserna från rymden; och det passet förband jorden med resten av universum, som består av "tusentals tusentals världar", såväl som med invånarna i denna resten av universum, de änglar och serafer och andra himmelska varelser som nämns i Bibeln och i andra esoteriska verk.

Denna fysiska gräns (spricka) skulle inte vara annat än en stjärnport (stjärnport) eller maskhål, som det är känt inom samtida fysik.