Jag stod där i dimman

på min självömkans bro

där en känsla så sällsam

i min själ börjat gro

 
jag såg havet slå volter

mot klippor och sten

denna förtjusande stund

gav en känsla så ren

 
det jag sökte var hamnen

för min vacklande tro

jag ville finna en plats

där som själen får ro

 
när solen och månen

står helt i balans

där framtidens ljus

kan ge mig en ny chans

 
på denna bro genom livet

den som burit min själ

när valde min väg

utan att säga farväl

 
så en plats jag nu funnit

efter kvalfyllda år

där jag hittat mig själv

och nu rakryggad står

 
all längtan den bar mig

långt bort från igår

så den som söker han finner

om vilja finns där han går

Copyright © AndLou