Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det spricker alltid någonstans

Jag väntar tills ljuset brunnit.
Tills daggen svalnat, stelnat
och veken har vunnit.

Alltid går det sönder
som om sömmar inte fanns.
I svagheten, stillheten
spricker det alltid någonstans.

När värmen sedan flytt
är inget alls utvunnet.
När ljuset brunnit ut
så har man skapat lugnet.




Bunden vers (Rim) av Hanna Winnerby
Läst 65 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2023-05-14 21:55



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Hanna Winnerby