Känslan fanns där

liksom krypande under huden

jag talade till mig själv

genom att förstå

det var försent

hur länge skulle jag orka

stå bredvid mitt liv

som en ständig

trasig skugga

utan att orka slå tillbaka

blunda...

jag hitta en galge

något att hänga upp mig på

till slut var alla veck borta

och jag tog på mig

mina nya kläder

jag lovar dig

dom passar mig mycket bättre

nu orkar jag le

snart även skratta

vänta tills jag även hittar mina skor

då springer jag ikapp dig