Redan medlem?
Logga in
Urdrucken butelj
med glimmande skelett en angripen hjärna ligger du kall likt en hemkallad stjärna
din närvaro är vilsen förlorad ur deras minnesbild din enda vittnesbörd är dyrkan sedan länge förspilld
ditt jag var en dikt du var aldrig en person ingen att räkna med blott en svag reflexion
din själ blev skämd en glimt av stinkande död i en värld av vålnader som all salighet förbjöd
vad gör du nu när döden krupit fram ur dina vrår? ser du ditt liv som det du aldrig någonsin förstår?
Fri vers
av
TiVa
Läst 730 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2006-08-27 19:42
|
Nästa text
Föregående TiVa |