En dikt om.. Ja.. Livet, kärleken.. Och fall i ändlösa drömmar.
Ändlöst
Jag trodde att du såg mig
Höll om mig varje dag
Så gav jag en present till dig
Enligt hjärtats enda lag
Du tog ju glatt emot den
Eller gjorde du inte det
Jag såg den låg på sängen sen
Det är inte mycket som jag vet
Varför spelas allting om
Som en enda karusell
Jag måste lämna alla dom
För nå mitt trånga käll
Jag måste mig alltid gömma
Tills du kommer här förbi
Sen natten jag vill glömma
Och din vill jag förbli
Men det jag vill går ju ej
Var så snäll berätta nu
Varför kan jag inte va med dig
Och det kan vara jag och du
Ett fall i ändlösa drömmar
En leksak går itu
Den tappar alla sömmar
Och ja, den har slängts nu
Jag kan dig aldrig hitta
Hur mycket jag än vill
Så jag måste ensam sitta
Och tiden den står still