Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den här dikten skrev jag i vintras när en vän till familjen gick bort...


Fjärilsflykt


Ljuset rör vid mig - det berör mig, gör mig rörd.
Strålarna genomborrar mig och jag är inte längre ogenomtränglig.

Nu när mörkret lyser med sin frånvaro känner jag värmen och tryggheten.
Jag ser en dansande våg mellan himmel och ljus.
En vacker illusion. Lysande eld. Märklig nyans.

Så uppslukas jag av universums oändliga skönhet och
hela mitt väsen strålar, liksom en eldfluga, av inre lyskraft.
Likt en fjäril breder jag försiktigt ut mina nyfunna vingar
och känner plötsligt gränslös frihet.

Så kastar jag mig ut, ut i en svindlande flykt. In i det oändliga.
Jag reser mot det okända.
Jag reser med ljusets hastighet.




Fri vers av Sorgmantel
Läst 218 gånger
Publicerad 2006-09-18 21:06



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sorgmantel