En tidig morgon satt jag på altanen
i morgonsolen med min kaffekopp.
Kaffets lena effekt väckte sakta min kropp.
Friden låg som en dimma över gatan,
människor sov.
Jag var själv med min själ,
och mina tankar.
Långörat tittade stilla på mej.
betraktande och tänkande
hoppade han iväg i sin frihet.
Kvar satt jag och undrade
om jag skulle följa med honom.




/ Clara-Fina