Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Murkelsången.

Arma gladmurkla i champinjonens nejd
vilsna svamp uti främmande skogar.
Tag mig vid foten, låt oss svaja tillsammans.
Låtom oss valsa i takt nu ikväll.

Besvärj dalens mossar där mången fe dansat,
besvärj trädens toppar som vajar i vinden.
Låt dem få höra vår klagan i natten,
låt dem känna rötterna tränga i jorden.

Här ska vi stå, ty så står det skrivet.
Här ska vi stanna i eviga tider.
Fräls denna mark, fräls våran värld
ty den sträcka sig icke vida som eran.

Fåglarna flyger, rådjuren skuttar
deras blickar når längre än vi skola veta.
Drömmar vi har, trots murklor vi vara,
Men dessa skall aldrig besannas.

Här står vi fast invid våran mark.
Här står vårt öde i tidernas händer.
Våra liv må vara korta, våra röster ringa
Men än kan vi sprida vårt ord.

Genom tröttmurklans sång,
hör hur vi lider!
Det må vara vår dröm att dansa som älven,
...men här ska vi stanna i eviga tider.

Vill visa vår styrka, vill se hela världen!
Vill spörja den ädlaste myra om livet.
Men ack vi förringas, bespottas, betvingas.
Kanske det äro vårt öde ändå...

Dock, giv mig en värja och du skola se,
mig svinga den ädelt i strid.
Håll opp nu, med spott och spe,
Tag din åsna och rid!
Ty nu kommer murklornas tid!




Fri vers av Idefix
Läst 368 gånger
Publicerad 2006-10-04 16:59



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Idefix
Idefix