Jag har börjat pillra på saker,
Peta på saker.

Så blundar jag, vänder ansiktet mot himlen. Och snurrar.
Disneymusik, det blir mycket sånt nu..

”Och du, plötsligt förstår jag precis hur du menade den där dagen när du sa så där som du sa, och jag håller med dej, jättemycket håller jag med dej, bara så du vet. Du hade jätterätt, det var bara det att jag inte förstod hur du menade då.. Men nu gör jag det, och du har rätt.”

Naglarna är korta nu…
Biter tills det blöder.
Inte för att det gör något, jag känner det knappt. Det jag vill säga är att jag gått tillbaka till gamla ovanor.

Och det snurrar

Jag träffade han som gillade mig i högstadiet igår. Det kanske inte är för sent att satsa på honom?

Minns inte när jag skrek sist.
Väggarna är tunna nu.
Omvärlden nära.
Man är nästan viktlös i havet.

Det bor en kille som spelar gitarr ovanpå mej.
Han sjunger också. Men jag kan inte höra orden.
Golvet stör vågorna.

De randiga papperna förblir tomma.

”Lova att du hälsar på mig!”
När vi får tid menar jag. Sedan…


Jag saknar dig.
Egentligen är det bara det jag vill säga.