Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
sanning, sanning, sanning


Ristar in ditt namn i min hud

Ristar in ditt namn i huden
Med mina naglar
Kan inte sluta tänka på dig
Måste skriva ditt namn
Överallt överallt
Blundar och ser dig framför mig
Öppnar ögonen
Ristar in ditt namn igen i min arm
Du lämnar inte mina tankar
Aldrig aldrig
Det känns
Bokstäverna mina naglar ristat in
Det börjar göra ont
Men jag bryr mig inte
Ristar in ditt namn igen
Igen och igen




Fri vers av Lollan_
Läst 397 gånger
Publicerad 2006-10-20 17:26



Bookmark and Share


  linneajehn
Wow.

Du träffar en öm punkt hos mig. Ett tag brukade jag riva upp armarna med almblad, blad som är grovt sträva och inte ger några blödande sår, men en smärta som är otroligt ihärdig.

Kanske är det för att jag får en så stark reaktion jag gillar den här dikten så mycket? Den är lagom lång, och orden passar så väl in i sammanhanget. Dessutom är kärlek ett väldigt tacksamt ämne - man får liksom fria tyglar att skriva på det sätt man vill.

Nu känner jag att det här inte är speciellt konstruktiv kritik, tyvärr. Men kommer faktiskt inte på något konkret att förbättra. (:

Om det man vill berätta är sant, blir det ju såklart lättare att få ihop det, att låta tankarna flyta ner i texten och afå allt att \"stämma\". Det har du gjort nu. Jättebra arbete!
2007-02-13

    Ängel i regnet
vad sött! Jätte bra :)
2007-01-13

  Pärlhalsbandet
My gush,
blir stum,
denna gillar jag stenhårt !
2006-12-18

  Freya
nu ska jag vara ärlig.

-

jag tycker idén är jättebra,
men det är något som fattas.
dikten är inte dålig
inte alls
men jag är juvan vid dina superduperbra
dikter, och den här är bra

men du har gjort bättre,
men den är bra!

puss.
2006-10-21
  > Nästa text
< Föregående

Lollan_
Lollan_