Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det kallas visst livet


Skuggor följer dig hem
Kryper upp längs ryggen och håller dig fast
Sliter i dig om nätterna
Piskar dig om dagarna

Du strandade här, mitt i Sverige
För att lyssna på tystnaden?

mellan
De
små
ögonblicken och nyanserna
du
vaskade fram i vardagen

du faller framåt
kraschlandar naken på en åker
Nya vänner, goda vänner
Stannar du där
Prövar du där?

Saknar du något?
Inget alls?

Isåfall…

Inser du det?

Det är inte skaren du går på
Det är livet du stampar
Och som knakar
Under dina fötter
När du vandrar hemåt




Fri vers av inutimig
Läst 478 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-10-21 20:07



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
rak och fin poesi var det här
trenne perenner till den
2009-03-16
  > Nästa text
< Föregående

inutimig