Vart du uti världen far, har du dina rötter kvar
i den by som såg dig födas.

Längtan hem blir stark och het,
vägen den du redan vet.

En krokig väg med björkallé,
väl framme finns en grind på sne.

I fönstret hänger den så fin den vita stärkta trådgardin.
Röd och grann lyser pelargon,
katten dåsar ute på bron.

Du känner varje sten så vass,
på lilla stigen ner till dass.

En härlig trygghetskänsla som ger ro,
den finns där vi helst vill bo.

Att komma hem det känns så gott,
du dröjer med att resa bort.