Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

excelsior



dina ord var som gräset om natten
då när mörkret vilade på daggtunga löv
och indigoblickar letade sig in
under eskalerande affektion

vi som aldrig hade trott på evigheten
smyger nu på tå
mot någonting som verkar ändlöst

med en fruktan mot strupen
väter vi förnuftet med kärlek

och upphör i en fåvitsk eon


Fri vers av Smultris
Läst 1164 gånger
Utvald text
Publicerad 2006-11-02 00:18



Bookmark and Share

  arie
"med en fruktan mot strupen
väter vi förnuftet med kärlek"

helt underbar och stark. Det finns verkligen en kittlande dramaturgi i dikten och kontrastverkan i dikten ger en tydlighet som slår hål på våra myter och föreställningar myter kring begreppet kärlek och hur det placerar sig i "rummet"

"vi som aldrig hade trott på evigheten
smyger nu på tå
mot någonting som verkar ändlöst"

en metaforer som river "väggar" och föreställningar

tack Smultris för en stark poetisk upplevelse / kram
2006-11-07

    ej medlem längre
å du är så fin..!
mm. indigoblickar.
hemskt bra beskrivning!
2006-11-05

  alfa VIP
Du har här presterat ett praktexempel på
hur vackert det svenska språket kan vara.

Du är en fröjd och inspiration att läsa när du
formulerar dig på detta vis.

Uppskattar att du inte spiller min tid. Tack!
2006-11-05

  Hélène
Sagolik ton om kärlekens skräckfyllda lustar och så vackert skrivet.
2006-11-04

  Nina V A
Utomordentligt val av redaktionen!! *ler* den är förförisk vacker och tät i sitt språk, strålande!
2006-11-04

    ej medlem längre
excelsior = högre
utgick från rubrikens klang när jag läste texten
och de mustiga orden klingade högt och gott i den andan.
I övrigt uppskattade formuleringslustan, där slutraden blev kronan på verket så att säga.
2006-11-03

  himlens hemlighet VIP
ahh smultron så fint så fint :)
2006-11-02

  Mats L.
Väl skrivet sötnos
2006-11-02
  > Nästa text
< Föregående

Smultris
Smultris