badkarsfingrarna droppar över kanten
fingrar bort
vänder ryggen till och går
russinhuden gråter stillsamt
för en gångs skull sjunger du bara för mej
tystnar för mej

alla orden faller som snö
ner i vattnet
blinkar vi bort varandra vid gatljusen
alla dom hungriga munnarna
blev tjocka magar
och tio meter blev tusen mil

bryggorna har växt ihop och blivit broar
och du ville alltid hoppa där ifrån
ifrån mej
jag ville alltid låta bli
vatten är något som aldrig skrämt dej
som det skrämmer mej

balanserande på badrumsmattan
halkar ihop i den blötaste av högar
tankepärlorna rullas ut
tusen små jordbävningar skälver luften
smattrar mot fönsterglasen
bygger höga sandslott på taken

det var länge sedan telefonen ringde nu
en minut sen din röst var här
erövrade alla rummen
badkarsvattnet stiger över kanten
dränker ljuden på golvet
ljuden överröstar stegen bort

värmeljusen fladdrar bland regnet
flämtar och rinner iväg
alla kavajerna brinner i hallen
kakelplattorna krakelerar
på andra sidan duschdraperiet
allt som först låg i flyter nu fritt på golvet