Vilket evigt gnäll.

Inte bara du, så känn dig inte utpekad.

Alla gnäller ju, hela tiden, jämt!

Han är så lat. Hon bestämmer så mycket. Han säger ju aldrig nåt. Hon har alltid så brottom. Han är så irriterande lugn. Hon jobbar för mycket. Han tar så lätt på allting. Hon städar ju jämt. Han städar ju aldrig. Hon är ju aldrig tyst. Han tar sig aldrig tid för barnen. Hon är så innåtvänd. Han skämtar om allt. Hon är så närgången hela tiden. Han bryr sig bara om sitt jobb. Hon tänker för mycket..

Gnäll, gnat, tjat - alla gnäller vi på vår partner.

Den som bara gör fel, som vi måste stå ut med.

Jag själv.

Förstår ni inte det.

Det är inte vår partner det är fel på.

Det är oftast vi själva, Jag, som det är fel på.

För visst var det så att vi från början föll för att han var så lugn, hon var så frammåt, han var så eftertänksam, hon var så impulsiv.. ?

Om vi bara kommer ihåg varför vi blev förälskade i vår partner från början, så ska ni snart se att alla bekymmer blir som bortblåsta.

För det vi irriterar oss på hos vår partner,
är mest troligt det vi föll för från början..