det var tyst och vinden stod stilla
spenderade lite tid i naturen
för att påminnas om vad som är verklighet

komiskt hur tystnaden ibland talar
när man är ensam

jag såg ett ansikte på vattenytan
underdånig, livlös och svag
men villig att kämpa
såg en krigares vilja
men hans börda var tung

han mötte min blick
direkt och koncis
för att påminna mig
att alltid göra det rätta

jag står här
ensam
mot den ansiktslösa mannen

för om ansikten på insidan
inte kan se ljuset
så måste jag vandra ensam
och om jag ensam vandrar till den andra sidan
kanske jag inte klarar att återvända hem

men nästa gång jag ser detta ansikte
ska jag säga
att jag väljer att leva
jag vill kämpa
och aldrig ge upp

den ansiktslösa mannen sade
- det är dags att bli starkare nu

en vindstilla bris
små virvlar på vattenytan

konturer bildades
av en ensam man
svag och blek
men med en tigers blick
villig att kämpa


jag såg mig själv