Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Strömkarlen


Bortom fantasins grönskande skogar,
där solen låter spegla guldstänk
i svala silverbäckar,
lyssnar naturen under stilla lugn.

Med en lustfylld iver låter strömkarlen
stråken smeka fiolens strängar.
Förförande toner får fiolen att dansa,
i takt till de vilt virvlande vattenströmmarna.

I hemlighet låter sig en fager jungfru lockas,
till den ljuva musikens passionerade längtan.
Hänförd och förälskad,
utan en aning om en vacker mans slughet,
är hon trollbunden.

Pulserande lustar från nakna blickars åtrå
tar eld,
innan han svekfullt släcker hennes liv.
Med en fjätterlätt drill på fiolen
är hon fast,
och druknar snart
i vattnets porlande drivor.

Bortom fantasins grönskande skogar,
där solen låter spegla guldstänk
i svala silverbäckar,
lyssnar naturen under stilla lugn.





Fri vers av Sofia HM
Läst 612 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-12-18 19:48



Bookmark and Share


  Skywriter
Fia det här är det bästa du skrivit! ;D
2007-05-21

  Håkan Tendell
Behagfullt om det skönas förrädiskhet!
2006-12-19

  Micael Axelsson
Sagolikt fagert... och just här i denna väljer jag att läsa den som just det; En sägen saga, för du har lyckats fånga det så vackert - En av våra nordiska sägner.
2006-12-19

    pastorn
känner att jag vill skriva något, lämna någon form utav avtryck och säga "jag var här, jag har läst, jag har berörts". din fantasi fångar mig och drar mig ut i strömmen. men så är det också så att vetekornet måste falla i jorden och dö för att ge säd. för till sist är det så att livet övervinner döden. men båda är lika verkliga.
tycker om ditt sätt att lugnt och vackert berätta. det är enkelt i ordets allra bästa betydelse. tack.
2006-12-18
  > Nästa text
< Föregående

Sofia HM