Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Upp och tillbaks (Med superlim kan man laga allt... - eller?)

Jag sitter i ditt cykelgarage.
Ser morsan din skälla ut dig för dina besvär.
Låtsas att jag inte hör. Jag vet ju hur det är.
Ser bort mot verktygsbordet.
Ser skruvar och tänger.
(Har du försökt skruva ihop ditt liv?)
En tub med superlim är öppnad,
någon har halvhjärtat försökt få ut
de sista resterna
från förpackningen.
Och jag rullar en cigg, suger livet ur den.
Askan singlar död ner mot cementgolvet
och bildar sin egna grav.
Det kunde lika gärna vara jag.
Som var glöden som brann för
en annans käft. Och sedan singla ner.
Ner
ner
ner.
Upp och tillbaks kommer man aldrig igen.

Du kommer ut
men tittar bort
och du gråter.
(Det här har hänt förut)
Var inte orolig.
Jag ska limma dina tårar.
Om du står stilla
tårar torkar kanske fort igen
men tro inte att dem försvunnit
nej dem bränner och sticker
bakom ögonen
bakom hjärtat
huden och det där leendet.
Allt du bär är så trasigt
och fel, du måste in på behandling.
Jag har lärt mig en hel del.
Jag ska limma dig.
Uppgivet skakar du på ditt huvud.
Håret faller ner för dina ögon.
Du drar fingrarna genom luggen
öppnar munnen och säger:
- Säg kan du laga det hjärta som glöder?

Räck mig din hand
Lim på fingertopparna,
lim på handflatorna.
Lim på mig,
lim på dig.
Lim på oss.
Lim på livet.
Så att vi och det håller ihop.

Vi drar ner till stan
och studerar allt
som kretsar runt oss
som en slow motion film.
Alla går förbi, vi undrar
om dem vet vart dem ska,
eller vad dem vill med livet.
Det dem antecknar, hamnar
snart i en papperskorg
tillsammans med själarna
dem la ut på annons.
Ingen vill köpa
ingen vill hjälpa
ingen vill leva
- Räck mig ditt superlim.
Säg kan du laga den värld som blöder?




Fri vers av Skimmer
Läst 315 gånger
Publicerad 2007-01-18 22:11



Bookmark and Share


  Матрёшa
Hela den här dikten var asbra.Men just den sista biten:

Räck mig din hand
Lim på fingertopparna,
lim på handflatorna.
Lim på mig,
lim på dig.
Lim på oss.
Lim på livet.
Så att vi och det håller ihop.

Vi drar ner till stan
och studerar allt
som kretsar runt oss
som en slow motion film.
Alla går förbi, vi undrar
om dem vet vart dem ska,
eller vad dem vill med livet.
Det dem antecknar, hamnar
snart i en papperskorg
tillsammans med själarna
dem la ut på annons.
Ingen vill köpa
ingen vill hjälpa
ingen vill leva
- Räck mig ditt superlim.
Säg kan du laga den värld som blöder?

Wow, så slående! Jättejättebra!
2007-01-18
  > Nästa text
< Föregående

Skimmer
Skimmer