Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stolthetens smärta

Jag vill inte längre finnas i denna värld.
Jag vill gå min egen färd.
Jag vill att dom ska ner till helvetet och brinna,
Över mig ska ingen få vinna.
Allt är som en enda dimma,
Där jag sakta vilset kommer att försvinna.
Mitt humör varierar upp och ner,
Men oftast känner jag att jag inte vill leva mer.
Mina rop på hjälp är det ingen som hör.
Nu är min enda utväg att jag dör.




Fri vers av egotuilla
Läst 277 gånger
Publicerad 2007-01-17 23:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

egotuilla
egotuilla