Din grå blick,
ditt trötta skratt.

Din bleka hy och ditt tunna hår.

Dina håriga födelsemärken är mitt allt,
jag saknar dina variga ögon och ditt såriga tandkött.

Äcklig och vanställd är du när jag drömmer om dig,
ditt Pectus Excavatum gör mig till en Orfeus.

Genomsynlig och oskinlig, opneumatisk och trist.
Den pastellfärgade ensamheten är endast vacker på håll.