Ett försök till tårar faller i ett inre av en förstörd prinsessa,
en gång levde hon i symbios med lyckan,
i dag kan hon inte ens andas utan att dolkstötar tränger in,
det enda hon ville ha

var kärlek.

Hon vet nu att hon begärde alldeles för mycket,
skärvorna av ett förflutet jag finns där inuti,
men skuggan som hon är blundar och fäller blodtårar,
det enda hon önskar är

att leva.

Men när döden är det enda som omringar,
då allting känns som en kamp som aldrig dör
och drömmar om räddande prinsar aldrig slår in,
så kan hon bara vänta på att mörkret skingras

av ljuset.