Du såg på mig, med de där ögonen och det där leendet
du vet, det där som får mig att skratta
Så få veckor men så många dagar
Så nytt men ändå så bekant
Jag tvekar men sedan säger du det där som bara du får säga

Vad tänker du?

Vad tänker de?

Vad tänker jag?

Spelar det någon roll? Det där ”vi borde inte”
Hur blev det med moralen och spontaniteten?
Hur gick det med försiktigheten?
Inte kan väl vi bli förstörda?

Nej, vår melankoli är speciell, du är speciell

Vi är inget för nybörjare
”Sällskapsspel för två spelare, 20-27 år”