Han bor där längst inne i skogen
tillsammans med sin ständiga fråga.
Hur gör jag Honom glad ?
Pojken har bott där så länge han kan minnas.
Utanför dörren en ständig skugga.

Det händer att Pojken blundar, går ut genom dörren
går långpromenader med slutna ögon.
Han räknar stegen,
Ett-tio- hundra och öppnar ögonen.
Varje gång hoppas han ha hunnit ut ur skuggan.

Men det händer egentligen aldrig, aldrig på riktigt.
År efter år irrar han i skuggans rand
Vänder tillbaka in mot skogen, in mot den innersta gläntan.