Efter tiden hade passerat så blev minnena bara flera,
och allt eftersom så började jag och tänka mera.
Det kommer alltid vara vi på ett ellar annat sätt
men efter allting som har hänt så blir ingenting lätt.
Men hur det än är så är tiden förbi,
men inom oss kommer det alltid vara vi.
När tankarna kommer fram, då förstår jag vad jag gjort
tiden vid beslutet, allting gick för fort.
Alla tårar som föll till värdet av ingenting,
tiden försvann och du var inte längre min,
det du lämnade var bara minnena kvar av alla våra dar,
och hur jag än gör så kan jag inte finna svar.
Jag saknar tiden när du fick mig att må bra, men nu är det inte längre så,
vägen vi valt har vi redan valt att gå.