jag vet inte,
är det bara mitt fel?
Är det bara mitt beslut?
Eller är mina domare korrupta,
i maskopi med jordens onda karmapuder

min identitet har inte formats i kontexter enbart svarta,
men i motljus och förvirrande spasmer av frågetecken

så är det bara jag?
eller mina tusen insjöar av influenser som svämmat över och dränkt
den där lilla levnadsglada tomten bland de andra
jag är säker på att jag är känslig för trender
så kanske är det inte alls min innersta önskan
bara min påverkan under depressionens lessenpiller
en enda impuls kan bli sanning

jag har inte hittat på nåt nytt
jag väljer bara själv tidpunkt och plats för mitt öde
och min fryspunkt
andetagen flyger inte bort av sig själva
jag stjäl dom
jag stjäl mitt eget livlösa liv
så ni kan fortsätta säga att jag var en tragisk jävel
ni har belägg för svallret och suckarna
men jag har skrattat också ska ni veta
och jag har älskat djupare än alla avgrunder

det är mitt beslut att på förhand bli till jord
men säg,
har inte bödeln alltid varit min livvakt?