Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Livstappning . . . slutet?



Under mig hörde jag pisskan vina
där jag befann mig . . .
högt över marken på trapetsens lina
Hjärtat bultade och linan svajade
fram och tillbaka, en skakning
som tilltog fick kroppen att darra

Fallet tycktes evigt
men var sekundlångt, ett andetag
rakt ner i avgrunden
mörkret som omslöt, kroppen frös till is
krossade ben, livet som passerad
blodet pulserade . . . UT

verklighetens flykt omgärdad av intet
förintelse, förnekande, livet förspillt
men själens frigörelse i evighetens vila
och stillhetens ögonblick i alltets bo
då livet går till ända, horisonten passeras
färden till dödens trygga vilas bo







Fri vers av DanSan
Läst 250 gånger
Publicerad 2007-04-26 09:42



Bookmark and Share


  Lars Granlöf
Ett fint slut.
2007-04-26
  > Nästa text
< Föregående

DanSan
DanSan