Bakom bussen

Väntar två veckors lugn
Regnet sköljer bort kraven
På att vara ute
Och finnas

Man får finnas innanför hemmets dörrar
Innanför sin kropp
Komma fram till
Att gud inte sörjer
För oss bittra och missnöjda

Att vi inte är värda en enda regndroppe

Snart kommer dimman att lätta
Musiken kommer att tystna
Och världen kommer att se ut precis som den gör
Här ute i oändligheten

Vi kan inte längre gömma oss bakom diamanttäckta fönster
Ut igen
Plantera blommor
Samla stenar
Räkna bilar
Kanske köpa rutiga strumpor
Långsamt bli normala