Det finns inte utsläppsrätt på sorg, säger min vän
Inget -mest synd om- som gör det mindre
sorgligt

för någon annan

Mitt projekt får ringar på vattnet.
Det är nya ringer i helt nytt
vatten

Vi talar om död
och längtan

Han skriver:

\"Jag konstaterade att sorgen
till skillnad från utsläpp
inte är begränsad
till viss mängd

Det finns ingen given volym,
inga 100%, att fördela
mellan intressenterna.

\"det är ju värst för din pappa\"

70% till pappa,
då blir det
30% kvar att dela på

för mig, syrran och alla andra
som också vill vara med
och gama
åt sig lite

Huggsexa - sorg till högstbjudande!

---

För min del var det
dunken
liksom tröstande
i ryggen

Jag skulle vara så förbannat glad
för mammas skull

Hon slapp ju lida!

Hon är ju död, för fan!

Vet inte ens om att hon slipper

hon lämnade mig med mitt
omättliga

Jag vägrade glädja mig
hur granskande ögonen än var
log
bara lite för att kompensera
det
var alltid lättast så

---

Sorgen måste förstås och ses utifrån
dess upphov, skriver han

Dess upphov är kärlek

Tvånget att undantrycka sorgen
blir till ett förvägrande av kärleken

Jag älskade mamma så jag nästan gick åt

Vad annat kan man göra
när någon håller på att dö
hela tiden

Jag tar min väns ord till mig
han vet
vad han talar om

Jag börjar också veta
att min berättelse egentligen handlar om kärlek

Den är
vansinnig och tung

men det är kärlek