med fanatisk blick
han ber om min hjälp
jag vill så gärna sträcka ut min hand
men vet ändå
vi då drunknar tillsammans

allt blir bra

bara bara bra

allt blir bra

jätte bra

jag vill trösta
mannen med sorgen i blick
jag vill hålla honom hårt
sudda bort de elaka minnen
som torterar honom
dag som natt
men jag vet
att vi då sjunker
tillsammans

såja

allt ordnar sig

sååå ja

allt kommer att ordna sig

jag lovar

jag känner mig stel
hemsk och elak
han trånar efter mitt stöd
min hjälp
allt han begär
är att jag ska stoppa
det blodflöde
som pulsar ur hans aorta

kom

ta min hand

jag ska leda dig rätt

jag ska hjälpa dig

jag finns här för dig

alltid

men inte ens en servett
kan jag sträcka honom
utan risken
att drunkna
och långsamt sjunka
ner i djupet
av hans tärda sinne

allt blir bra

bara bara bra

allt blir bra

jätte bra

smärtan
som lykta lyser stint
ur ögon som sett mer
än mina
kräver att bli sedd
trodd
hjälpt

med några nickningar
och veka ord
öppnar jag sedan dörren
och vinkar adjö

han går
tar sin smärta med sig
och lämnar mig med mig

drunka inte

jag ber dig

min hjälp fanns inte till hands

och kommer aldrig att finnas