Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
samverkan


Jag och du




Jag har tvång, du är jämt på språng.

Jag går ner i källaren flera gånger och tänder föra att se om det är släckt.

Du tycker det är störande och jag blir knäckt.

Jag vaknar tidigt och kollar saker på morgonen.

Du skriker sluta inte nu igen.

Jag samlar på cyklar har åtta.

Du säger nu får det vara någon måtta.

Jag går till grovsoprummet samlar och går igenom all kan inte sluta.

Du säger du vet hur hur det kommer att sluta.

Jag ringer till din mor flera gånger.

Du säger sluta störa henne har du ingen ånger.

Jag rycker av mig håret kan inte sluta.

Du försöker mig med saker muta.

Jag kollar hela tiden min kropp.

Du sägaer du är hopplös det finns inget hopp.

Jag har alla sjukdomar utom hypokondri.

Du säger du är frisk och så får det bli.

Jag och du skulle leva unde samma tak.

Du säger det är slut och det slutar med ett brak.






Fri vers av Jean-Michel Orblin
Läst 336 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-05-31 09:44



Bookmark and Share


  sockerspöket
Kluriga rim, som jag tyvärr måste säga förstör känslan lite. Eftersom den är så allvarlig till orden.

Men den är bra skriven och budskapet kommer verkligen fram!
2007-05-31

  glittertindra
jepp... vissa saker får man bara acceptera, andra går med mycket jobb förändra... det är knappt så man accepterar själv, inte så mycket lättare för andra... bra skrivet..
2007-05-31

  Mangal VIP
Rolig och sorgligt om vartannat. Insiktsfullt, varmt, hoppfullt och ledsamt. Det väcks många känslor i mig av dina rader. Uppfriskande. Gillar mycket!
2007-05-31
  > Nästa text
< Föregående

Jean-Michel Orblin
Jean-Michel Orblin